Historik Kraniosakralterapi

Kraniosakralterapi har sin grund från Osteopatin (osteo-ben, pati från pathos-sjukdom). En man vid namn Andrew Taylor Still (1828–1917) upptäckte att man kunde förändra människans fysiologi genom att lägga händerna på dem. Han utvecklade principer som kunde användas till att hjälpa människor till lindring och läkning av olika tillstånd. Dr Still fann att allting i kroppen är förbundet genom bindvävslagrena. En störning i ett system kommer att påverka de andra systemen i kroppen, då vår kropp verkar som en enhet och inte skilda delar. Andrew Taylor Still grundade osteopatin och la grunden till kraniosakralterapi.

En av Dr Stills elever William Garner Sutherland (1873-1954) upptäckte att kraniets olika ben uttrycker subtila rytmiska rörelser. Vidare upptäckte han hur dessa rytmiska rörelser fortplantar sig till alla vävnader i kroppen. Han benämnde sin upptäckt “Den primära andningens mekanism” och ansåg att detta fenomen var livets renaste och mest vitala uttrycksform. Den primära andningens mekanism har fem grundläggande komponenter.

Grundläggande komponenter

De inneboende rytmiska rörelserna av kraniets ben.
Ryggmärgens och hjärnans inneboende rytmiska rörelser.
Fluktuationen av cerebrospinalvätska som ger näring åt och badar hjärnan och ryggmärgen.
Det “ömsesidiga spänningsmembranet” som är en enhet av den skiftande anspänningen i membranet (dura mater) som omsluter hjärnan.
Ryggmärgen samt korsbenets ofrivilliga rörelse mellan höftbenen.

Andningen

Den primära andningen uttrycker sig i all kroppens struktur ända ned på cellnivå. När den primära andningen kan manifestera sig fritt, har hälsan i kroppen som störst förmåga att komma till uttryck. Senare delen av sitt liv fann Sutherland i sitt arbete en mer subtil, förnimbar och vågliknande rörelse i kroppen. Dr Sutherland använde begreppet ” The breath of life” för denna rörelse.

Inom den biodynamiska kraniosakralterapin använder vi termen primära respirationen eller longtid för att beskriva denna rörelse. Rörelse liknar vår vanliga andning men är mycket långsammare och omfattar hela kroppen. Vid den tiden börjar Sutherland ha en mer biodynamisk inställning till kraniosakralterapi.

Tack vare dr Sutherlands gedigna arbete, finns idag en förståelse för hur man kan assistera hela människan till ett bättre hälsotillstånd.